..."Thank you for the music, the songs I'm singing..."

Tisdag, soldag, pooldag! Alla lustiga USA-regler upplevda igen en gång men den här gången var Sera lärare och kunde föreläsa för Kevin om alla "safety breaks", "adult swims" och "don't run, don't jump with goggles on" o s v. Men vi njöt i solhettan vid Bethesda pool. Vid 4-tiden åkte vi hem för att duscha, packa picnic-korgen och köra iväg till Wolftrap i Vienna, Virginia http://www.wolftrap.org/ för att se ABBA-the show. Solen gassade och vi anlände senare än vi tänkt så både parkering och Wolftrap var överfullt. Tur så hade vi Helena med oss, som beslutsamt banade sin väg bland filtar, människor, Whole Foods godsaker och fann en plats på en plätt som vid första anblicken verkade vara frimärksstor. Filtägarna kring oss makade snällt på sig och vi fick breda ut vår egen picnic-duk och duka våra rester bestående av hemmagjorda hamburgare, mozzarellasallad, nachos med dip, popcorn, cotton candy, Corona och rödvin. I solgasset, fukten och människoglädjen avnjöt vi vår mat och bara tittade storögt omkring oss på alla tusentals människor som så fridfullt och städat kommit tillsammans för att se och lyssna på ABBA. När mörkret började falla och eldflugorna dansa, steg bandet upp på scenen. Det visade sig vara en kvartett från Sverige som verkligen på håll liknade originalupplagan. Med sig hade de diverse kända musiker och drog sen igång en show som fick nästan varje picnicare att stiga upp på sin filt och vaja av och an, hoppa, dansa, ropa och framförallt sjunga med! Men jag lovar att Helena och jag var nästan de enda som sjöng med när Fernando uppfördes på svenska! Sera och Kevin studsade omkring med neonband i händerna och såg så glada ut! Personligen shejkade jag som värst när "Rock me" spelades, en låt som jag inte hört på länge och som väckte ungdomsminnen.
Efter en show på en och en halv timme, slutade bandet spela efter en encore och en massa applåder och på äkta amerikanskt organiserat vis banade alla sin väg mot bilarna i en lugn, sansad massa och innan vi visste ordet av var det nästan tomt på området. Man kan se att det här folket är vant vid tillställningar som det här! Inga spyende, kissande, bråkande, örisande utan glada människor åt, umgicks, drack vin och dansade och åkte sen hem.
Det var en fantastisk kväll som gjorde oss alla på så gott humör! När vi kom hem kröp barnen i säng och Helena och jag satt i trädgården i ljussken och drack en Metaxxa för att avrunda en fin, känslofylld kväll!