onsdagstankar

Tiden har flugit iväg och jag har inte haft en stund med så mycket energi att jag satt mig ner för att skriva. Nu har allt blivit aningen övermäktigt så bloggen får bli min ventil.
Så här till en början undrar jag varför Murphy måste spela ett spratt varje gång Juri är på en längre resa.... Han är i Californien 10 dagar och en hel del har hänt under den tiden. Hela resten av familjen är som trasor efter att ha gått på i ett galet tempo. Adrian har haft träningar titt som tätt, spelat fotboll 5 dagar av 7. Förra helgen hade han turnering vilket innebar väckning efter 6 för att hinna till matcher som spelas en timmes körväg härifrån. Lördagen såg ut att vara totalt omöjlig med avfärd för Adrian kl. 7.20, jobb för mig 8.45 och hiphop för Sera kl. 1. Tre saker på en gång och den enda vuxna i familjen sitter på jobb! Nå det fixade sig efter emailanden, telefonsamtal och snälla grannar. Inte nog med det, söndagens match började också i ottan, alla upp innan tuppen och så till matchen och med gasen i botten hemfärd så Adrian skulle hinna på paintball-födelsedagskalas en timmes körväg i andra riktningen. Tack och lov så körde födlarbarnets föräldrar alla killar dit! Och vi hann!! Och Adrians lag gick inte till final så Adrian missade ingen match! Frid och fröjd men idag är det onsdag och vi går på högvarv fortfarande. Därtill har skolorna haft öppet hus (en story för sig, jag tar den senare) och idag vaknade Sera med feber! Det innebär att jag inte kan åka med Adrian på träningar idag (hur i friden ska jag lösa det, någon carpooling fungerar inte för tillfället) och imorgon har jag psykka-föreläsningar på morgonen :( Suck, att det skulle hända just när Juri är borta!! Men så är det ju alltid, säger en butter mamma....

Nå nu har jag fått spotta ur mig frustrationen. Jag hoppas att lilla Seruschka inte har svininfluensa. Här hotar man med att alla virusar som härjar just nu är svininfluensa. Så det är bara att följa med. Sera kom just nedtassande från sängen och sa att huvudvärken litet lättat eftersom hon fick en tablett. Hon var genomsvettig och står nu i duschen. Jag tänker med milt våld få henne att hållas i sängen hela dagen och sova sova sova. Det har varit en bristvara de senaste 2 veckorna, barnen har inte haft en enda sovmorgon! Inte jag heller. En per vecka måste man ha, en enda morgon då den förbaskade klockan inte ringer 6.20. Igår kväll var Adrian så genomtrött att han gick omkring och fräste, spottade och var så ful i munnen. Samtidigt var han gråtfärdig och negativ och irriterad över allt, läxor, projekt, lillasyster, mamma, allt! Jag kände medlidande med honom, han har varit så duktig med sin skola och sina tusen träningar och matcher de senaste veckorna! Jag motade honom i säng, masserade och skrapade hans rygg och föreslog att han inte skulle ha sin klocka att ringa 6.20 som han plikttroget har varje morgon utan istället låta mig väcka honom 6.45 och så köra honom till skolan. Han verkade nöjd och glad och låg tillochmed och gosade en stund i sängvärmen efter att jag väckt honom. Tänk att en halv timme till på morgonen kan göra så mycket!

Nu har jag fått papperen från Åbo Akademi, översatta examenspapper som jag skickat iväg till WES, world education services, för att se om jag kunde få till godo några studieveckor från min Master's degree från Finland. Min filosofie magisters examen lät så rolig på engelska "Master of Art" haha! Kreativt så det förslår!

I fredag har barnen ledigt från skolan. Det är basardagen i armeniska kyrkan och vi ska väl försöka ta oss dit och se om våra smycken går åt! Rapport följer!

Nu kom Sera ner med täcke och dyna, vill ligga på soffan nära mig. Jag tänker använda min hemmadag effektivt och studera, laga smycken och läsa. Hoppas lilla gumman blir frisk snabbt!

Tänkte sätta in några fler bilder av mina smycken också på samma gång!