Söndag i NYC

Då vi är på semester, har vi en pockande väckarklocka - Adrian - som absolut vill att vi ska stiga tidigt upp så vi hinner göra något! Söndag morgon i NY har väckarklockan stärvat, ingen ruskar om oss innan klockan närmar sig halv 10, skandal!! Ett surt blont huvud dyker upp bland dynorna och förebrår oss, vi har ju missat morgonmålet och hur ska vi nu hinna göra något innan bussen åker hem igen? Snabbt fixar vi oss klara, packar väskorna och checkar ut. Vi rekommenderas en diner runt hörnet och klämmer så i oss ohälsosamma omeletter, pannkakor och toastar. Rullar sen ut för att hoppa i närmaste metro och ta oss till Frihetsstatyn. Tacka vet jag DC:s fina, rena, stiliga, svala metro! I New York springer råttorna omkring, det luktar piss i varje knut och det är helvetiskt hett! Jag viftar förtvivlat med min sedermera försvunna solfjäder och överlever med nöd och näppe. Framme vid hamnen vars färjor ska ta oss ut till Statue of Liberty, inser vi att 3 miljoner andra har tänkt sig samma sak. Kön ringlar som en föräten orm i sakta mak mot biljettkassan och vi inser att vi aldrig hinner med kö, färja, turistande och kö igen innan bussen går 17.30. Desperata, arga och svettiga fräser vi åt varandra en stund innan Juri rycker en vattentaxi-representant i ärmen och får höra att taxin går ut om en kvart och rundar kustlinjerna runt Manhattan. Vi betalar en större summa och hoppar på båten tillsammans med ett femtiotal andra. Ingen trängsel, det fläktar skönt på vattnet och guiden är fenomenal! Så får vi höra om BMW-broarna (Brooklyn, Manhattan, Williamsburg bridges), om vackra torn och mindre vackra skyskrapor, om färjor och helikoptrar och om frihetsgudinnan! En timme tar färden och vi är nöjda med vad vi fått! Efter turen promenerar vi till Ground Zero som inte är Ground Zero mera eftersom man påbörjat bygget av det nya tornet http://www.nyc-tower.com/ The Freedom Tower som skall bli 1776 feet högt och bli klart 2012. Igen fascineras och påverkas vi av historierna kring 9/11 och att vandra i de smala gränderna runt "Ground Zero" får mig att försöka leva mig in i hur det kändes för dem som sprang undan faran, ovetande om vad som egentligen skett och framförallt VARFÖR? Utanför byggnadsområdet såg vi en fanatisk man med en egen konspirationsteori, en av de tusentals som florerar. Han brinner för sin teori och samlade skaror omkring sig. Han ber publiken ställa frågor och pekar med ett smutsigt finger på Sera och säger "you kids always have the hardest questions, you ask WHY".
Från det blivande tornet tar vi taxi till hotellet efter vårt bagage, Sera och jag spenderar ännu några dollar i beadbutiken och så vandrar vi mot bussen. Stannar till för ett sista flottintag på pizza hut och känner hur varje por skriker efter sundare liv! Bussresan hem tar en evighet och vi stannar i Bethesda först närmare 22.30. Då vi stiger ur bilen på Wriley road kan vi konstatera att det känns som om vi varit på resa i en vecka! Så får NYC en att känna sig!