tisdag 18 november 2008

3 magiska dagar i Miami

Övre raden fr. v. Roberto, Stephanie, Paloma, Carmen, Linn, Jessenia, Dalia, David
Nedre raden fr. v. David, Ernesto, Richard, Joel


Bilden ovan visar SAOCO, gruppen som gjorde att jag åkte till Miami över veckoslutet. De deltog i tävlingar i salsa-rueda och ville ha så många som möjligt av SAOCOS medlemmar med sig som stöd. Då jag går och dansar på söndagar, är det Paloma, Ernesto, Richard och Jimmy (koreograf, inte med i gruppen) som drar timmarna för SAOCO. De övriga gruppmedlemmarna är också alltid där. De har tagit oss (Meppu, Karen och mig) så väl med i gemenskapen att det känns som om vi dansat där hur länge som helst! Så när de bad oss komma med, tvekade vi inte en sekund! Vilken chans! Att få dansa salsa i MIAMI, wow!!!

Tävlingsdeltagarna åkte iväg tidigt på fredag morgon men det flyget var fullbokat så vi var några som åkte med ett annat flyg mitt på dagen på fredag. Meppu och jag anmälde oss till resan först en vecka innan tävlingarna så vi fick bo på ett annat hotell, snett över gatan från hotellet där evenemangen hölls. Det var alltså en salsa-rueda kongress med workshopar, tävlingar, shower och fester i tre dagar. Hotellet låg på Miami Beach, alldeles vid havet.
Efter 2,5 timmars flygresa landade vi i ett hett Miami, helt otroligt eftersom vi lämnat ett kyligt och grått DC bakom oss! Genast blev vi uppringda av SAOCO medlemmar och gick tillsammans och äta till en Brasiliansk restaurang. Så dusch och klänning på och till tävlingskväll nr. 1. SAOCO klarade sig fint och gick till finalen som hölls på fredag. Det var fantastiskt att se hurdan stämning det var mellan de rivaliserande ruedagrupperna (9 st). De hade så roligt tillsammans och stödde och hejade på varandra! Efter tävlingarna följde en flera timmar lång räcka uppvisningar som gjorde att publiken höll på att stelna och bli rastlös för alla ville ju bara dansa! Vid midnatt kom den fria dansen igång och inleddes med en gigantisk rueda! Vi dansade några timmar tills svetten rann och salen stängdes och då gick vi via hotellet, tog vår ipod och en flaska rom och flyttade oss till stranden. Det var alldeles mörkt men både månen och stjärnorna lyste så det stora öppna havet såg magiskt ut! Vi dansade i sanden, simmade och dansade igen innan vi 6-tiden bröt upp för att få några timmar sömn innan morgondansen började! Det var en alldeles otrolig natt!

Lördag morgon sken solen igen och det var hett! Hela gruppen var nu samlad, de sista "groupina" hade kommit och vi var sammanlagt 30 st! Vi åt morgonmål på en liten kubansk restaurang och gick sen till beachen. Där hade man riggat upp en ipod med högtalare och vi dansade rueda i sanden och i vågorna! Att dansa i havet var en otrolig upplevelse! Vågorna slog in över oss och ibland hamnade något par under ytan. Det var någon som filmade dansen så jag ska efterlysa den så jag kan sätta in den här på bloggen! Mot eftermiddagen flyttade vi till poolen och fortsatte dansen där, både på land och i vattnet. När solen började gå ner, gick vi till hotellet och duschade för att sedan träffas igen på middag på en Argentisk restaurang. Alla började vara ganska trötta efter fredagskvällens fest och en lång dag av dans i solen så vi gick till hotellets "ballroom" och dansade en stund men alla tog det ganska lugnt. Hotellets bar, en liten trevlig restaurang-bar, hade ett kubanskt live band som spelade så vi satt där någon timme och dansade till son toner. Vid midnatt var de flesta så otroligt trötta att vi bröt upp för att orka dansa och fira på söndagen då finalen hölls.

Söndag tillbringade vi vid poolen med musik och några mojiton! SAOCO-medlemmarna var trötta, spända, nervösa inför kvällen så alla höll låg profil den dagen. Vi gick senare mot kvällen ut och äta på en italiensk restaurang och träffade en hel del andra kongressdeltagare på stan. Vi hade ju träffats i två dagar på dansgolvet så det var många bekanta redan i det skedet! Alla rörde sig på en och samma gata så man visste nästan att den man mötte var en salsero eller salsera ;) Jag kom hem med väskan full med visitkort och löften om nya salsaresor och danser! Det var jätteroligt att träffa så många nya människor och de allra flesta var på strålande humör, öppna, glada och intresserade! Kl. 9 på kvällen började tävlingarna, först med parsalsa och sen med salsarueda. SAOCO klarade sig fint igen, dansade med glädje och energi men det fanns ett par grupper som var klart mer meriterade och jag tror alla insåg att det inte fanns en chans att komma bland de tre bästa. Vinnarna annonserades vid midnatt, SAOCO var inte med i medaljtävlingen men det visste de nog innan. Genast efter prisutdelningen samlades alla 30 på ett hotellrum och det dukades fram snacks, vin och öl för att fira att spänningen var över och för att se igenom videon av uppvisningen. Folk var på strålande humör och besvikelsetårarna torkade. Efter en stunds mingel och hojtande, var det någon som bestämde att alla skulle hålla tal och berätta om sitt förhållande till SAOCO och sina känslor just då. Det blev en massa känsloladdade tal och vi skrattade högt och grät ibland av alla de fantastiska saker som sades. Det kändes helt otroligt att få ta del av en sån grupp, ett sånt tillfälle för under helgen hade det så tydligt kommit fram hur stark sammanhållning de har inom gruppen. Många talade om att det är som en familj för dem. 2-3 tiden hade alla tal hållits, alla kramar utväxlats och vi visste att det skulle vara tidig väckning nästa morgon så vi gick till våra respektive rum (de flesta utom några tappra som hade festat tills flyget gick...).

Måndag åkte de flesta iväg redan 8 men Meppus och mitt flyg gick först 3 så vi träffade sådana som också åkte senare och åt morgonmål tillsammans. Vi checkade ut, gick till poolen och satt i solen med några cuba libre tills vi hoppade i en taxi och åkte till flygfältet. Flyget landade i DC 17.30, Juri och barnen mötte oss och DC var IIIIISKALLT! Vilken kontrast igen! Vi körde hem Meppu, åkte via McDonald's och så ramlade jag i säng utmattad men glad efter en helg som jag bara kunnat drömma om!

2 kommentarer:

Ann sa...

Jag är mållös, avundsjuk och bitter. Nånej, inte ändå. (bara lite) Men som jag skrev tidigare - det ter sig som en heelt annan värld som det är svårt att sätta sig in i!
Härligt gäng, fint att ni tydligen kommit så bra in i teamet redan!
Och så solen då förstås..och avkoppling, upplevelser.
Fina bilder!! :)

kram från kamosnovember som IDAG visar sig från en mänskligare sida i och med en gnutta sol till Kalles födelsedags ära!

Annika Johanna Westerlund sa...

Skulle byta plats med dej när som helst!!!!! Avundsjuk...JEP! Här sitter man i kylan o försöker få ungarna friska från magsjukan, febern o än på köpet få skoluppgiften gjord i tid. Allt hopas igen o stressen smyger fram runt knuten. HUVUDVÄRK. Jag behöver sol o värme....som sagt jag e AVUNDSJUK. Va roligt att ni kommit så bra in i gruppen redan. Åtminstone har ni trivats ihop under helgen. Nu e du då tillbaka i vardagen så vila dej o ta igen dej till nästa tävling! Ha de bra! Många kramar från Annika