Hemmadag med danslärare på besök

I morse åkte Juri iväg till jobbet tidigt och han är inte hemma ännu heller när jag skriver det här, klockan är halv 10 på kvällen.... Det har varit en källa till irritation och fräs och skrik de senaste dagarna. Jag känner det som om jag sköter hela rumban här hemma ensam och det enda Juri gör är jobbar. Idag exploderade jag rejält på honom innan han åkte iväg. Det kändes som om jag fått nog i den stunden. Jag har varit positivt inställd till hans jobbande och resande men nu var måttet rågat. Jag fick en känsla av att jag inte kommit hit med barnen för att leva på tremanhand. Det har vi gjort nu i ett par månader och det har accelererat de senaste 3-4 veckorna. Juri är nästan aldrig med oss. Han är antingen nere i sitt arbetsrum eller borta hemifrån. Han deltar inte i nästan något vi gör och har inte så stor insyn in det som händer här eller i skolan. Visst, det här är hans jobb! Men vi har talat om oberoende om vi var här eller inte, jobbar han alltför mycket för vad som är bra för hälsan. Han är trött, irriterad, frånvarande.
I alla fall åkte han iväg tidigt i morse (kom hem 4.30 på morgonnatten igår). Mitt på dagen kom Ella och Sam på besök. Sam och Adrian spelade fotboll på gården, Ella och Sera spelade Afrikas stjärna. Vi åt lunch och klockan 3 kom Bruce, en privat danslärare på besök. Vi röjde i matsalen, flyttade bort stolar och bord och så dansade vi där. Jag lärde mig otroligt mycket nyttigt! Har varit nere i en svacka med dansandet de senaste veckorna och har tänkt att jag aldrig lär mig dansa tillräckligt bra. Idag fick jag fina tips om små saker som gör stora skillnader i dansandet. Bl.a. tampas jag med det klassiskt finska fenomenet att jag vill leda istället för att bli ledd. Speciellt i salsa, som kommer från en machokultur, är det viktigt att kunna följa minsta lilla tecken och svänga åt rätt håll eller snurra runt en eller två eller tre gånger. Bruce försökte träna bort det genom att sätta en bindel för mina ögon så att jag måste lita på de tecken han gav. Det fungerade verkligen! Jag måste följa minsta rörelse för att inte falla eller stiga honom på tårna. Det var en härlig känsla att märka att jag lärde mig något nytt som kan hjälpa mig stort. Danstimmen tänjdes ut till 2½ timme och jag var helt slut! Barnen kom och tittade på ibland och fnissade lite. Jag måste ju absolut berätta för Ellas och Sams mamma Martha att jag kommer att ha en danstimme, så hon inte tror jag är knäpp som dansar med en främmande man i vardagsrummet hehe! Hon tyckte det var fantastiskt, awsome, wonderful o s v så det var lugnt! Sam och Adrian gick till Sam och lekte ännu några timmar och Martha hämtade Ella först efter kl 6. Barnen hade en kiva dag!

Chattade med resfebrig mamma som antagligen börjar vakna där i Finland nu och göra sig redo för avfärd till flygfältet! Oj vad spännande det ska bli! Hon landar i Tampa fredag kväll och vi anländer lördag mitt på dagen. Därifrån åker vi med vår hyrbil till huset i Venice Beach. Vi stannar en hel vecka, det ska bli ljuvligt! Jag vet inte om jag har tillgång till dator där, så det kan hända att bloggandet pausar under ledigheten. Finns det en möjlighet så skriver jag förstås, det blir annars mycket att samla ihop om en vecka! Massor av foton ska vi ta också! Vi har tänkt åka till Disney World och Everglades och annat kul. Nu måste jag gå och säga till åt barnen, de ligger vakna ännu fast det är tidig väckning imorgon, Adrian ska till Williamsburg på fieldtrip. De startar 7.15 och är hemma 19.15! Spännande!