Kräftskiva i McLean

Igår var vi på kräftskiva hos Mäkeläinens tillsammans med 9 andra. Gästerna var av varierande slag och från både Finland och USA. Ingen av dem hade varit på riktig kräftskiva innan så vi bestämde att det skulle bli äkta med snaps och sång därtill! Vi gjorde ett sånghäfte med de 10 "viktigaste" snapsvisorna (enväldigt valda av mig...) och blev hämtade av Meppu lite före 6. Kvällen var varm men det hängde några tunga moln ovanför McLean så vi väntade in i det sista med att duka utomhus. När alla hade kommit var också molnen borta och det hade börjat skymma. Meppu hade gjort så vackert i trädgården med egna röda lyktor och underbart långbord. Sera hjälpte henne att tända alla otaliga ljus som var utplacerade på gräsmattan och längs stenmurar runt innergården.
Kräftorna var beställda från Louisiana och hade kommit levande per FedEx på fredagen! Ett berg av dem dukades upp och snapsen kom på bordet immigt iskall. Efter en kort introduktion i hur man äter kräftor var folk full sysselsatta med att sörpla, bita, smaska och njuta. Snapsvisorna togs emot med munterhet och alla sjöng med med varierande accent! Det var en helt ny situation att sitta och översätta visorna till engelska. Det blev en hel del "you know, it's the devil sitting in the darkness in your stomach waiting for the fourth snaps!" "This is a song about the people from Sibbo, they drink a lot...;) " o s v. Det var intressant att träffa flera nya människor även om där också var många bekanta och stämningen var glad och lätt. Det var en härlig natt, så varm och len! Ännu kl 1 var det 25 grader och vindstilla. 2-tiden, efter ett par glas rom och den största chokladkaka jag någonsin sett, beställde vi en taxi, väckte Sera och avbröt killarnas playstation-spelande. Hemfärden var på nåt sätt magisk. Jag satt i baksätet med Sera i famnen, de flesta bilfönstren var öppna och den varma, nästan heta vinden blåste oss i ansiktet. Månen följde oss klar och lysande längs de beckmörka ringvägarna, inget hördes utom vindens vinande. Hela familjen satt tillsammans efter en fin kväll, på väg hem till vårt eget hem och allt kändes bara så starkt i den stunden.
Vi sov ganska länge på söndag morgon och Sera var den första som förväntansfullt tassade upp. Hon hade kommit överens om att skypa med Maria kl 11. Toffe ringde Adrian på skypen ungefär samtidigt och så satt barnen en lång stund i varsin våning och pratade. Senare på dagen talade jag länge med Helena, det var jättehärligt!
På eftermiddagen kom Meppu och vi åkte iväg till vår söndagssalsa - rueda. 2 timmar dansade vi på lektioner och efter det var det party. Vi stannade ett par timmar till och dansade och pratade med folk som börjar vara litet bekanta ren! Det var en skön känsla att få göra något fysiskt, att svettas och trötta ut sig!
Hemma igen, spikade jag Marimekkotyget jag skaffat på ramarna och hängde upp en av dem, det blev riktigt snyggt! Satt samtidigt och såg på "Sarah Palin - revealed". Hon är nog en fascinerande kvinna. Ung och fräsch men med så konservativa åsikter. Amerikanerna är fenomenala på att göra program av det här slaget!
Med ögonen i kors släpade jag mig till sängen men insåg att jag inte skrivit blogg! Katastrof! Så nu ligger jag här i sängen, uppallad av enorma amerikanska dynor och skriver. Nej, jag sover inte med dynorna, de flyger nog på golvet när jag läst eller skrivt klart, annars skulle nacken vara vriden som ett frågetecken. Sängen är ett kapitel för sig. Den är så hög att jag måste ta fart och skutta upp i den. Känner mig som prinsessan på ärten som guppar högt upp halvvägs under taket. Konstiga är dom, amerikanerna...