Spioner, kineser, en del rynkor och en debatt

Fredag, ljuvlig dag även om man inte jobbar! Ingen lunchbox att packa, fredag är pizzadag och skolmaten smakar då för både Adrian och Sera. Vaknade med ett ryck halv 8, ingen klocka hade ringt! Men vi hann ju bra ändå. Skön morgon, kaffe och prat med Juri och så hann vi ta en lång och rask skogspromenad och jumppa litet. Fint att hinna prata, det börjar vara länge sen eftersom Juris arbetstakt varit omänsklig den senaste månaden. Vi har inte ens hunnit gräla ;) När vi kom hem, bokade vi biljetter till Florida! Lördag 11/10 flyger vi från Baltimore till Tampa, direktflyg, och är framme halv ett-tiden. 18:nde flyger vi hem igen på eftermiddagen. Det ska bli så härligt!!

Klockan 3 plockade vi upp barnen vid skolan och körde iväg till China Town till International Spy Museum. Där fick vi anta ett fingerat namn och en ny identitet som vi sedan skulle behålla genom hela vandringen i det interaktiva muséet. Så gick vi igenom salar som berättade om kända spioner genom tiderna, börjande från krigarna i den trojanska hästen, via Mata Hari, fram till relativt moderna spioner. På vägen fick vi se avlyssningsapparater, pistoler gömda i pennor och ringar, kläder och masker m m. Vi kröp genom ventilationskanaler och såg på videosnuttar. På några ställen fanns datorer där man fick testa sina detektivtalanger och försöka känna igen en spion som maskerats till oigenkännlighet. Vi lärde oss också om små tecken som spioner använder sig av för att kommunicera, som ett kritstreck på strategisgt ställe, en utplacerad bok eller en tidning under armen... Muséet var kanske mer avsett för vuxna med sina beskrivningar av komplicerade spionage-intriger men barnen tyckte nog det var fascinerande och följde intresserat med.

Efter spion-äventyret gick vi till en kinesisk restaurang där vi varit tidigare, i februari. Barnen åt med pinnar och klarade det riktigt fint! Vi hade kameran med oss och jag fick syn på ett foto av mig som jag inte gillade. Klagade på alla rynkor (förstås, det hör ju till) och då fnös Adrian "men vad är det nu med dem då, alla har ju rynkor! Se nu på mina!" Och så demonsterade han sina skrattrynkor och sina rynkor i pannan. Sera visade sina pannrynkor (se bilder intill). Vi skrattade oss dubbla. Ja, sån attityd kan man ha till sina befintliga eller obefintliga rynkor!!

Ute ösregnade det och vi hoppade mellan vattenpölarna på väg via Dunkin' Donut till bilen. Dök in i en sportbutik och köpte en efterlängtad Washington Redskins skjorta åt Adrian. Donutarna blev vi utan, de hade sålt slut de godaste för kvällen.

Väl hemma kom tv:n på, ikväll var det dags för McCains och Obamas första stora debatt och Juri skulle jobba. Det var härligt att se hur ivrig han var, hoppade nästan jämfota av spänning innan, sprang av och an, korkade en vinflaska och riggade upp dator framför sig i vardagsrummet. Så i 1 1/2 timme debatterade de lugnt och sansat om finanskrisen och planer för räddandet av situationen, om Irak, Afganistan, Ryssland och Georgien. Efter debatten försvann Juri ner i sitt arbetsrum där han ännu sitter. Ute regnar det och åskar, blixtar lyser upp vardagsrummet emellanåt. Vi ska stiga tidigt upp, Adrian och jag ,för att åka iväg på match IFALL det inte regnar för då kan inte pjasiga amerikaner spela fotboll ute. Välkomna till Finland bara säger vi! Där spelar man utomhus fast snön faller och det i shorts!! UGH!

P.S. Jag har skrivit 2 bloggar idag ;)