Vi kom hem sent igår från Meppu. Hon var så gullig, bjöd på mat och satt och pratade en lång stund. Märkte att vi är i helt olika situationer för tillfället. Hon längtar hem så mycket att hon nästan grät igår. Saknar sina vänner, jobbet, naturen och kölden (konstigt!!), riktiga vintrar o s v. Hon har varit här med sin familj i snart 2½ år och har tidigare också bott i USA med familjen. I ett skede av diskussionen blev jag kanske lite rädd, tänk om jag inte alls trivs!!?? Så svårt att säga något ännu i det här skedet av vistelsen. Allt känns lite spännande och nytt och kiva. Fast långt därinne gnagar ju en liten oro för att saker ändras radikalt när vardagen börjar. Men typiskt mig att oroa mig och fundera hela tiden.
Innan vi åkte hem, kollade Meppu och jag en del dansskolor. Hon ska komma med på salsatimmar! Tänkte att det är bäst att gripa tag i något vardagslikt så fort som möjligt. Ännu hittade vi inte den rätta och vi har ju inget nät hemma så det får kanske vänta till veckan efter.
Vi lånade hem Mikas och Meppus Dodge Gran Caravan på prov för att kanske köpa den. Skönt att ha bil!
I natt vaknade Adrian och jag av åskan. Inget är likt det man är van vid! Blixtarna avlöste varandra, precis som på film och åskan verkligen dånade. Allt var så intensivt och snabbt och sen var det över. Lite skrämmande måste jag medge.... Juri sov i nedersta våningen så vi var ensamma i sovrummet. Hjärtat bultade nog litet. Men så somnade vi om och vaknade igen alltför tidigt.
Idag har vi varit på Ikea hela eftermiddagen! Köpte en hel del för att komma igång med vardagen eftersom vi nu lever med pappersmuggar och 2 muminkoppar! Ikea är ett smart koncept, vi hittade ett startpaket med allt möjligt användbart till köket: kastruller, stekpanna, skärbräde, sil, skalare, kniv, sax och en massa annat för 89 $. Efter att ha handlat kärran full och Juri desperat, måste vi ju bara äta köttbullar i cafét ;)
Förresten, jag körde till Ikea!!! Kände mig barnsligt stolt över att våga köra i Washington! Med hjälp av navigator och Juri bredvid gick det jättebra! Bilen är skön att köra och jag tror att jag kommer att vänja mig alltför väl vid automatväxel.
Nu ska vi åka hem med vår last och stuva in i skåp. Det åskar igen! Ikväll kommer Mats och Karen, Oskar och Liam och hälsar på. Kiva att få besök, det blir mer hem då!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Äntligen vid en dator så jag kan läsa vad ni varit med om!
Fascinerande - nu är ni verkligen där, i det som ska vara ert HEM!
Du låter positiv, det är skönt att märka! Trots avsaknad av allt hemvant och ens praktiska saker.
Skickar stora kramar härifrån till er alla och ska nu följa med din blogg aktivt!! :)
Vad glad jag blev när jag äntligen kom in på din blogg och kunde läsa om era upplevelser! Visst gnager saknaden efter er otroligt mycket, men vad jag skrattade då jag läste om barnen som springer omkring och hittar megainsekter, låter som om de funnit sig tillrätta- skall bli jättespännande att se foton sen från huset när ni kommit i gång på allvar! Ännu känns det så otroligt overkligt att ni faktiskt skall bo och leva där långt, långt borta!!
Skicka en kommentar